Jag var helt slut efter jobbet igår så jag orkade inte ta upp datorn och skriva om min nyårsafton för två år sen. Jag hade så ont i vaderna att jag hade svårt och somna, när jag var tvungen att ställa mig upp mitt i natten och stretcha ut dom. Idag är det sjunde dagen i rad som jag beger mig till jobbet, men sen jobbar jag inte förrän på lördag nästa gång. 

Ikväll ska jag äta middag med Jonas och sen har jag faktiskt ingen aning om vad vi ska göra. Antingen ska vi på krogen eller så kommer vi somna i soffan klockan 20. Hemmafest känns inte speciellt lockande. När som helst kan personen som bor i huset säga “jag vill att alla går nu”. Jaha, då står man där 23.47 vid en busshållplats, i ett kort klänning i minusgrader och har ingenting att göra. 

Skit samma, det kommer ett nytt år nästa år, och jag har inga lyckade nyårskvällar i bagaget så varför skulle den här bli perfekt?