Snälla söta vänner, jag vill inte att ni tar det här på fel sätt, men det är dags nu. Det börjar bli dags att säga adjö.
 Vi har inte träffats speciellt många gånger och då blir det jobbigt när ni ska vara så närgångna. Ni ger mig inte det minsta utrymme till att få bekanta mig er, nej nej. Ni bjuder in er själva, slår er ner där ni tycker att det passar och försvinner inte förrän det passar för er. Nu kanske ni blir förbannade och hämtar alla era släktingar och slår er ner för gott, det är inte så jag vill att det ska sluta. Vi kan fortfarande vara vänner.. eller.. vi behöver kanske aldrig träffas igen. Det var kul så länge det varade, ha ett bra liv! HEJ DÅ!

Hur säger man till vännerna från grannlandet i öst att det är dags att flytta ur ens ansikte?