Jag hade ingen julkänsla, jag hade ingen nyårskänsla utan all den känslan har förvandlats till panik och som har börjat sprida sig i min kropp. Om 6 ynka månader står jag i vit klännig, en mössa i handen och inser att jag har tagit studenten.
Alldeles nyss hade jag starka planer på att åka iväg till USA ett år och vara au pair. Jag övertygande mig själv att jag lätt skulle kunna åka iväg, det skulle inte vara några problem alls. Till alla omkring sa jag att jag måste följa vad jag själv vill och inte vara beroende vad alla omkring skulle göra. Jag skulle köra mitt egna race.

Nu känns det mer som att jag ska jobba skiten ur mig hela sommaren och sen nästa vinter ska jag åka till ett riktigt varmt land några månader och då ska jag komma på vad jag ska göra med mitt liv. Hur tycker ni att det låter?